Morgonstund har Guld i Mund

Posted: 12 mars, 2018 by bellabrannborn

Hur gamla blev ni innan ni fick reda på den hårda sanningen om detta ordspråk? Att det var guld i MUND och inte MUN? Vid 18 års ålder är det en tuff sanning att acceptera när man hela tiden har trott att det på något sätt hängde ihop med att en bra start på morgonen (alltså stadig och god frukost) är guld värt, alltså att själva guldet i munnen är frukosten…

Nu har jag varit på svensk mark i en vecka, och än så länge har min matthet inte fallit in. Men den brukar komma efter ungefär 10 dagar så om tonen på bloggen förändras efter tisdag åt det mer negativa hållet och det dyker upp ett och annat rant inlägg, så förstår ni nu varför.
Jag har varit väldigt upptagen denna vecka; drös med jobb på olika håll, studier inom olika områden och föreläsningar, träningspass & gymnastik och mycket familljehäng. I fredags hade jag övernattning med min Gudson följt av lyxfrulle med äggröra, köttbullar, nybakat frallor och amerikanska pannkakor. I lördags var vi på kalas hos systern för Ella. Vädret har hållit i sig helt ok ändå och snö gör mig allmänt glad i hågen (utan alkohol). Jag är återförenad med min älskade vovve som var inne på Djursjukhuset i Onsdags för återbesök och koll. Äntligen börjar benet läka (efter 3 månader och en operation…) men han måste tyvärr ha bandage fram tills nästa återbesök den 18e april. Han själv far inte illa av det och skulle nog kunna leva så här, men stackarn är så otroligt rastlös som bara får gå ner till brevlådan och tillbaka, röra sig minimalt och inte leka för att inte riskera att läkningen fördröjs. Fyra månader med en exalterad hund i bandage räcker.

Hann med en mysig frulle på Kosta Kafé i fredags förmiddag innan jobb i support.

Förutom familjehäng så spenderade jag hela söndagen tillsammans med en barndomsvän som bor i Helsingborg. SÅ efterlängtat och behövligt. Jag märker att ju äldre jag blir, desto mer jag drar mig tillbaka till familjen och vänner som har varit med under största delen av mitt liv. Jag är en som tror starkt på att du är genomsnittet av de 5 närmsta personerna du mest associerar med. Detta kan vara både på gott och ont, det är upp till dig. Jag tycker om att spendera mycket tid med min familj, föräldrar, syskon och syskonbarn, pojkvän och mina närmsta vänner, för det är där jag får mest villkorslös kärlek, positiv energi, support och genuint intresse från och som jag ser upp till och som är otroligt ambitiösa på olika sätt, det finns alltså alltid något nytt att lära sig och uppskatta från varenda en av dem. På senare tid har jag också dragit mig ifrån relationer som kanske inte gett mig så mycket längre och som jag själv har hållit kvar vid och lagt ner tid på att vara dem till lags, utan att få samma intresse och ansträngning tillbaka men man håller kvar egentligen bara för att det är så det alltid har varit och borde vara, även om man inte alls ”klickar” längre av olika skäl. Istället lägger jag ner all min energi och intresse på vänner och människor i min närhet som gör detsamma för mig.

Detta behöver inte betyda något negativt, man växer ifrån varandra helt enkelt, eller är på helt olika ställen i livet. Du förändras. Jag förändras, och har gjort mycket på de senaste fyra åren. Jag ”växte upp” rätt snabbt efter några stökiga månader på Mallorca sommaren efter studenten som för det mesta bestod av ångest och en inte så hälsosam livsstil. Ett tag efteråt kunde jag få ångest när jag tänkte tillbaka, men inte längre. Jag sitter inte och ångrar att jag flyttade till Mallorca själv. Jag lärde mig så mycket om mig själv, om att ta hand om mig själv, mina kärnvärden, vad jag egentligen ville och inte ville med livet med mera. När jag kom tillbaka till Sverige så kände jag att jag var klar med stök och ville gå vidare. Flytten till Marbella förändrade mitt liv helt, till det bättre. Jag fick växa upp väldigt snabbt då jag flyttade till ett helt okänt ställe (det var 4e gången på Mallorca och jag kände folk där redan när jag flyttade ner) och skulle ordna lägenhet, kände enbart min vän som flyttade ner samtidigt och stannade i 6 månader, hade fått heltidsjobb och började 2 dagar efter flytt på en icke-svensk fastighetsbyrå. 9 timmars jobb om dagen i ett annat land med fastigheter som jag aldrig hade gjort innan och lära mig allt inom detta område på kort tid. Men det var också min största vändning hittills, och jag började växa mer och mer till den personen jag ville vara och bli.

Jag kämpar fortfarande med att hitta mig själv, min självkänsla och identitet men kan med handen på hjärtat erkänna hur stolt jag är över mig själv och den jag är idag. Alla uppförsbackar, idiotiska saker jag sagt och gjort, dåliga sidor, brister, fel har antingen format mig eller sparkat mig själv i röven och insett att det inte är så här jag vill vara. Jag tar fullt ansvar för alla mina handlingar och händelser, bättre som sämre, jag accepterar dem och istället för att låta de mindre positiva gräva ner mig och ge mig ånger, tar lärdom av motiverar att fortsätta utvecklas, jobba på mig själv och vara mer ödmjuk gentemot mig själv, livet och mina nära.

En månad i Thailand, jag tog enbart med mig handbaggage och levde i bikini, två olika shorts, ett fåtal toppar och flipflops. Detta var ett av mina kontorsplatser.

De fem personerna som du spenderar mest tid med formar vem du är. Detta kan vara vänner, familj, eller till och med någon du inte känner men ser upp till. Jag följer några författare eller egenföretagare som har designat sitt företag helt efter att få så mycket frihet som möjligt, och hela deras företag är utvecklat så att dem ska kunna bo vart dem vill i världen och jobba under tiden, ofta till länder där man kan leva ett ”rikare” liv för mindre pengar som till exempel Asien eller vissa delar i Sydamerika. Hur smart är inte det? När vi var i Thailand en månad i December 2017 så hyrde vi en modern 3 sovrumsvilla med privat pool och trädgård. Vi betalade ungefär 8000kr i månaden för den villan, och om dagarna åt vi för det mesta ute och spenderade kanske cirka 40-60kr/dag. Om du har möjligheten att förflytta dig och har inget som håller dig kvar, varför inte åka till ett ställe och leva 10x bättre än du gör här? Dessutom med bättre klimat, jag tror vi flesta kan hålla med om att sol och värme gör oss på liiite bättre humör iallafall.

Lite av huset i Thailand

Dessa entreprenörer har utvecklat olika system för att göra företaget så lätthanterligt som möjligt- macro management. Det är alltså att antigen utveckla system för att få företaget att kunna sköta sig självt, eller/och låter anställda göra deras jobb med minimal direkt tillsyn. Att anta en makromanagement ledarstil kan innefatta delegerande myndighet och ansvar till anställda medan chefen fokuserar sin uppmärksamhet på att utveckla företaget. Man låter anställda ta mer ansvar och möjlighet till att fatta egna beslut, vilket har i många fall skapat en positiv effekt bland personal. I vårat fall bland annat genom att kunna bestämma sina egna jobbtider och kunna jobba var som så länge de gör vad som ska göras inom deadline med noggrannhet, och är villiga att lägga ner tiden som behövs vilket ibland kan betyda obekväma arbetstider och helgjobb, men också dagar med max 2 timmars jobb. Alltså ett helt online baserat företag med utvecklade system och tjänster som är icke-fysiska och styrs på distans. Men det här sättet passar inte alla då det kräver en stor disciplin och ansvarstagande från de anställdas sida, och vi har haft anställda som inte klarat av kraven av olika skäl och som inte längre jobbar för oss. Samma som att alla inte passar på en bank, inom kundservice eller restaurang och så vidare.

Bokstund vid poolen, Thailand Dec 2017 (bilden har inget med författarna och entreprenörerna som nämns)

Tack vare att jag har upptäckt dessa författare och egenföretagare så har jag kunnat ändra mitt tankesätt, vågat ta steget att starta eget och med hjälp av att läsa deras bloggar, artiklar och böcker eller lyssna på deras podcasts kunnat utveckla ett företag som nu ger oss den totala friheten vi har drömt om. Även fast jag inte känner någon av dem fysiskt, så väljer jag att tar lärdom och ”omge” mig själv av personer som dessa, som inspirerar och utmanar mig, får mig att tänka i nya banor och idéer. Och det är samma sak med vänner, jag har hellre ett fåtal riktigt nära vänner, som jag uppskattar till 100 % och som jag vet uppskattar mig lika mycket, utan att behöva känna behovet att hålla kontakten varje dag utan vi vet vart vi har varandra och att vi kan höras av eller ses när som. Än att ha en stor umgängeskrets där du egentligen inte riktigt känner dig hemma, måste hålla kontakten med ofta för att inte riskera missförstånd eller att dem ska antingen vända sig emot dig eller slutar inkludera dig när något dyker upp. Jag tror att ju äldre man blir, desto mer lär man sig att uppskatta och ”sålla” personer i din närhet, och din umgängeskrets blir på ett positivt sätt mindre och mindre. Det är även svårare att hitta och lita på nya vänner, jag själv håller hårt i mina barndomsvänner och har bara ett fåtal vänner som jag har träffat efter gymnasietiden. De fåtal vännerna är personer som jag själv har valt att ha i mitt liv, och valt att lita på.

Så känner du att du är fast i livet, inte riktigt kommer dit du vill eller att du ofta känner dig i ett negativt sinnestillstånd, ta en titt på din närmsta cirkel och dem du umgås med och ta en rejäl funderare på om dessa faktiskt lyfter upp dig, och inte istället drar ner dig för att dem själva inte är nöjda.

Jag önskar er en fantastisk start på er vecka. Och glöm inte bort att även om du har en dålig start på dagen, så betyder inte det att hela dagen är förstörd. Du bestämmer hur Du vill att Din dag ska fortsätta, ta ansvar över dina handlingar och dina känslor. Testa att försöka se allt på ett positivt sätt, vad som än händer dig. Istället för att vara förbannad för att någon har ställt sig över två parkeringar utanför jobbet så att du måste leta vidare och kanske kommer sent, tänk på varför denna har behövt göra det. Hon kanske var akut kissnödig och om hon skulle behöva fickparkera längre fram så skulle en olycka hända, antingen i bilen eller offentligt och därmed förmodligen skämmas året ut, eller ”idioten” som körde om dig i för hög fart precis innan den tvåfiliga vägen övergår till enfiligt och du behövde lite våldsamt bromsa ner, han kanske var på väg till sin första dejt, lite nervös och dessutom håller på att bli sen? Blir ni inte genast på lite bättre humör över att tänka såhär? Jag blir!

Kram på er!
Xx

No Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *